Gråta..
Hehe, igår kväll låg jag i över 1 timma och tårarna bara rann. Kunde inte hjälpa det, försökte låta bli men det gick inte.
Då undrar ni säkert varför jag grät? Jo, jag läste en bok, en man har skrivit boken. Han förlorade sin fru i bröstcancer. Det var då han fick iden om att skriva en bok.
Boken heter En sorts kärlek, skriven av Ray Kluun. Började läsa den i söndags kväll. Var fast i över 2 timmar. Igår läste jag 1 timma då Melwin sov och Lia låg och vilade på sitt rum. Sen från kl 20 igårkväll till strax efter 1 inatt då boken var färdigläst.. Hela min kudde var blöt av tårar.
En helt vanlig familj, båda har egna företag. De har hus och en dotter på ca 1 år. Mannen har varit otrogen hela tiden under de 7 åren de varit gifta. Men nu när frun får bröstcancer så blir mannen ännu värre och hittar på alla de saker han kan komma på för att kunna gå ut och träffa andra tjejer. Man får följa hela kampen om att övervinna cancern, alla möten, prover och operationer på sjukhuset.
När de sen får reda på att bröstcancern spridit sig och att frun inte har så långt kvar så gör de en minneslåda till deras dotter. Frun skriver också en dagbok till dottern om allt de gör ihop under den sista tiden.
Man får veta precis ALLT som händer. Hur frun planerar sin egen begravning, vilka personen som ska komma och ta farväl på hennes dödsbädd de sista dagarna hon har kvar i livet.
Ja, har ni inte läst denna bok så gör det för guds skull! Jag skulle kunna läsa den igen och igen...
Nu är det tyst och lugnt här hemma, Melwin fick gå till dagis. Han har inte varit där på ca 1 vecka. Dock är han fortfarande lite snorig.. Men mest då han precis går upp.
Usch i eftermiddags ka jag gå och ta cellprovet. Lite skraj är jag allt. Men har ju gjort det förut så vet att det inte känns något särskilt.
Nä, se om ett program har kommit upp på svt play nu. Brukar göra det på tisdagar på förmiddagen.
Då undrar ni säkert varför jag grät? Jo, jag läste en bok, en man har skrivit boken. Han förlorade sin fru i bröstcancer. Det var då han fick iden om att skriva en bok.
Boken heter En sorts kärlek, skriven av Ray Kluun. Började läsa den i söndags kväll. Var fast i över 2 timmar. Igår läste jag 1 timma då Melwin sov och Lia låg och vilade på sitt rum. Sen från kl 20 igårkväll till strax efter 1 inatt då boken var färdigläst.. Hela min kudde var blöt av tårar.
En helt vanlig familj, båda har egna företag. De har hus och en dotter på ca 1 år. Mannen har varit otrogen hela tiden under de 7 åren de varit gifta. Men nu när frun får bröstcancer så blir mannen ännu värre och hittar på alla de saker han kan komma på för att kunna gå ut och träffa andra tjejer. Man får följa hela kampen om att övervinna cancern, alla möten, prover och operationer på sjukhuset.
När de sen får reda på att bröstcancern spridit sig och att frun inte har så långt kvar så gör de en minneslåda till deras dotter. Frun skriver också en dagbok till dottern om allt de gör ihop under den sista tiden.
Man får veta precis ALLT som händer. Hur frun planerar sin egen begravning, vilka personen som ska komma och ta farväl på hennes dödsbädd de sista dagarna hon har kvar i livet.
Ja, har ni inte läst denna bok så gör det för guds skull! Jag skulle kunna läsa den igen och igen...
Nu är det tyst och lugnt här hemma, Melwin fick gå till dagis. Han har inte varit där på ca 1 vecka. Dock är han fortfarande lite snorig.. Men mest då han precis går upp.
Usch i eftermiddags ka jag gå och ta cellprovet. Lite skraj är jag allt. Men har ju gjort det förut så vet att det inte känns något särskilt.
Nä, se om ett program har kommit upp på svt play nu. Brukar göra det på tisdagar på förmiddagen.
Kommentarer
Trackback
